Många som bor i hyresrätt har en önskelista för hemmet, trots att de flesta förändringarna inte är tillåtna. Ett nytt kök är för många en stor dröm i hemmet, men mindre saker som att bara kunna mål om och sätta upp saker som man vill är ingen självklarhet i hyresrätt. Tyvärr är även många hyresvärdar strikta i sina regler, vad man får göra och inte.

På många sätt känns steget från att hyra till att äga som ett väldigt stort kliv, vilket det också är. Trots detta visar statistiken att det sker allt oftare. Här går vi igenom allt ni måste veta när hyresrätt kan bli bostadsrätt!

En betydligt vanligare väg än många tror

Att en hyresfastighet byter skepnad och blir bostadsrätter är långt ifrån något udda undantag. Mellan år 2000 och 2021 ombildades över 190 000 hyresrätter till bostadsrätter i Sverige, alltså nästan 200 000 lägenheter på drygt två decennier. Över hälften av dem låg i Stockholms län, och enbart i Stockholms stad handlade det om cirka 90 000 bostäder, enligt statistik från Bostadsfakta.

Takten har varierat kraftigt över åren. Åren efter millennieskiftet skedde det i vissa fall tusentals ombildningar årligen, och mellan 2007 och 2010 tog utvecklingen extra fart. Sedan 2022 samlar statistikmyndigheten SCB inte längre in uppgifter om detta, så 2021 är det senaste året med tillförlitliga siffror.

Även om tempot har mattats av något ritar de samlade siffrorna ändå en tydlig bild: det här är en välbekant och upptrampad väg för många svenska hushåll, där man värdesätter egen prägel och långsiktig vinning.

Hyresrätten blir bostadsrätt – Vad händer?

Bakom siffrorna döljer sig en strukturerad process. De boende går samman och bildar en bostadsrättsförening, som sedan förhandlar med fastighetsägaren om att köpa huset. För att affären ska bli av krävs att minst två tredjedelar av hyresgästerna röstar ja på den så kallade köpstämman. Först då kan var och en som vill köpa loss sin egen lägenhet och bli medlem i föreningen.

Det är en process som kan kännas omständig, men en väl genomförd ombildning brukar snarare beskrivas som ordnad än snårig, förutsatt att föreningen har rätt stöd längs vägen. Det är här en stark aktör som Restate kommer in i bilden. Med lång erfarenhet av ombildningar hjälper de till i processen för att säkerställa att allt går smidigt till, från första möte till tillträdet.

Är man tvingad att köpa vid omvandling?

Ekonomiska kalkyler ska stämma, en teknisk besiktning ska kartlägga husets skick för de kommande åren, banker ska förhandlas med och alla boende ska känna sig trygga i besluten. Det är kombinationen av ekonomi och juridik som gör att många föreningar tar hjälp av en erfaren partner, istället för att försöka navigera allt på egen hand. Tidsmässigt landar de flesta processer på mellan sex och nio månader från start till tillträde, men kan också gå fortfare beroende på fastigheten.

Värt att veta är att ingen tvingas till att köpa. Den som bor kvar som hyresgäst har rätt att göra det även efter att fastigheten bytt ägare, och hyresavtalet fortsätter att gälla som förut.

Möjligheten att köpa loss sin lägenhet är just en möjlighet, ofta till ett pris som ligger under det ordinarie marknadsvärdet.

De långsiktiga fördelarna

Det verkligt intressanta börjar när tillträdet väl är klart. Som ägare av sin bostad får man friheten att forma sitt hem på riktigt, från golv till tak. Man kan även justera planlösningen i grunden genom att riva ut en vägg eller tvärtom sätta upp en vägg för att skapa en separat yta. Möjligheterna är oändliga, det ända som krävs är en vision, och en viss mängd kapital för att utföra projekten.

Öka värdet på bostaden

Vid sidan av den kreativa friheten finns en ekonomisk dimension som ofta väger tyngre på sikt. Ägandet innebär en chans att bygga upp ett värde i sin bostad. Eftersom en bostadsrättsförening drivs utan vinstsyfte kan månadskostnaderna på längre sikt bli mer förutsägbara, och i många fall även gå ner då föreningens ekonomi och underhållsplan är stabil. En välskött fastighet med stabil ekonomi har dessutom förutsättningar att öka i värde över tid.

Utöver detta har man även ett visst inflytande i hur saker och ting sker inom fastigheten. Som medlem i föreningen kan man vara med och besluta om exempelvis underhåll, renoveringar och hur den gemensamma miljön ska utvecklas.

Att gå från hyresgäst till ägare handlar alltså om mer än en formell ändring i ett register och mer om hur man tänker långsiktigt.