Är  verkligen Karlatornet skyskrapa byggt för att klara kraftiga stormar? Svaret är ja och det är faktiskt normalt att ett så högt hus rör sig när vinden tar i. Enligt flera byggexperter, är svajet inte ett tecken på att något är fel, utan en del av hur höga byggnader fungerar när de utsätts för starka vindkrafter. Under stormen Dave i påsk, så blev det här dock väldigt tydligt och för påtalande för många boende i tornet. Flera beskrev känslan som att vara på en färja, och några uppgav att de blev sjösjuka när huset rörde sig.

Uppgifter från Sveriges Radio visar att tornet svajade omkring fyra decimeter i sidled under stormen, vilket låter mycket – men fortfarande ligger inom vad konstruktionen är byggd för att klara.

Det är också här många blir förvånade. Instinktivt tänker man att ett hus ska stå helt still. Men när det gäller riktigt höga byggnader är verkligheten nästan tvärtom. Ett höghus måste kunna ge efter lite i vinden för att inte ta skada av de enorma krafter som uppstår vid storm.

Hur mycket vind klarar Karlatornet?

Karlatornet är ett unikt bygge som är konstruerat för att klara mycket kraftiga vindar, betydligt starkare än de stormar som normalt drabbar Sverige. Exakta siffror varierar beroende på beräkningar och säkerhetsmarginaler, men höga byggnader som Karlatornet dimensioneras för vindlaster som motsvarar extrema stormar som statistiskt inträffar mycket sällan.

Civilingenjören Andreas Lindelöf säger att svajandet som uppstod under stormen i påsk låg inom det som byggnaden är konstruerad för att klara, och att sådana rörelser kan uppstå vid ovanligt kraftiga vindar som kanske bara inträffar en gång på flera decennier.

Det innebär att även om vinden känns dramatisk på marknivå, är Karlatornet byggt för att stå emot betydligt värre förhållanden än så. Konstruktionen är noggrant testad för att hantera både kontinuerlig vind och plötsliga kraftiga vindbyar, vilket är det som faktiskt belastar höga byggnader mest.

Varför gungar Karlatornet när det stormar?

Höga byggnader måste kunna röra sig

Det är lätt att tänka att ett högt torn borde stå helt still, men så fungerar det inte i verkligheten. Ett mycket högt hus måste kunna ge efter lite i vinden för att inte ta emot hela belastningen som en stel kropp. Den rörelsen är alltså inte ett bevis på svaghet, utan en del av säkerheten.

Civilingenjören Andreas Lindelöf säger att svajande är normalt för höga byggnader, även om det kan kännas ovant för de som bor där. Han förklarade också att rörelsen i Karlatornet under stormen låg på en nivå som kan inträffa vid ovanligt kraftiga vindförhållanden, ungefär något som händer en gång på femtio år.

Projektet har varit tekniskt ovanligt från start – Ludvig Lindahl

Ludvig Lindahl, arkitekt på Arkitema och en av dem som arbetat med Karlatornet sedan projektstarten, har beskrivit tornet som en ovanlig uppgift där flera arkitekter varit inblandade för att skapa bra och funktionella bostäder i Nordens högsta byggnad. Det säger ganska mycket om vilken teknisk nivå projektet ligger på redan från början.

Arkitema uppger också att Andreas Martin-Löf har ansvarat för designen av de översta våningarna, medan Skidmore, Owings & Merrill har stått för gestaltningen av fasaden. Det stärker bilden av att Karlatornet inte är ett vanligt bostadshus, utan ett projekt där både arkitektur och konstruktion arbetats fram på mycket hög nivå.

Hur mycket svajade Karlatornet egentligen?

Omkring fyra decimeter i sidled

Enligt Sveriges Radio svajade Karlatornet omkring fyra decimeter i sidled under stormen Dave. Det är en siffra som väcker uppmärksamhet, särskilt för den som själv står högt upp i byggnaden och känner rörelsen i kroppen. Men just den punkten är också viktig, eftersom civilingenjören Andreas Lindelöf varit tydlig med att svajet i sig är normalt för höga byggnader.

Det som känns obehagligt behöver alltså inte vara farligt. En byggnad kan vara tekniskt säker även om den upplevs som dramatisk under extremväder. Det verkar vara precis det som hände i Karlatornet under påskstormen.

Därför reagerar kroppen så starkt

På höga våningar förstärks upplevelsen av rörelse. Ljud från vind, knak och vibrationer kan göra att många snabbt känner oro. Flera boende beskrev också att de blev sjösjuka, vilket är en mänsklig reaktion när kroppen utsätts för rörelser den inte är van vid. Det betyder inte att byggnaden är osäker, men det förklarar varför upplevelsen kan bli stark.

Därför är Karlatornet byggt för extremväder

Stormen Dave var inte en vanlig blåsig kväll. SMHI gick ut med orange varning, och enligt SVT låg vinden på nivåer som på vissa håll var nära gränsen för orkanstyrka i byarna. När ett så högt torn möter så ovanliga vindförhållanden blir rörelsen mer märkbar, särskilt högst upp i byggnaden.

Karlatornet har samtidigt projekterats som en byggnad som ska klara just stora påfrestningar. Att tornet rör sig i vinden betyder därför inte att det är osäkert, utan att det beter sig på det sätt som ett modernt höghus är tänkt att göra när extremväder slår till.

Vad är värsta scenariot i en kraftig storm?

Här är det viktigt att hålla sig till det som faktiskt är rimligt. Det mest sannolika värsta scenariot handlar inte om att Karlatornet skulle blåsa omkull, utan om att boende kan uppleva situationen som mycket obehaglig eller att vissa funktioner tillfälligt påverkas.

Om elen skulle gå kan hissar stanna tillfälligt. Det betyder inte att hissarna är osäkra, men det kan förstås upplevas som stressande om man befinner sig högt upp och måste vänta på hjälp eller på att systemen återstartas. Boverket är tydligt med att hissar omfattas av säkerhetskrav och att ägaren ansvarar för drift, tillsyn, underhåll och besiktning.

Det andra realistiska värsta scenariot är att rörelsen, ljuden och känslan i kroppen blir så starka att vissa boende vill lämna sina lägenheter tills stormen lagt sig. Det är inte samma sak som att byggnaden är farlig, men det visar att det finns en tydlig skillnad mellan teknisk säkerhet och hur tryggt det känns att befinna sig i ett högt torn när vinden tar i ordentligt.

Slutsats – Karlatornet och storm

Karlatornet verkar ha klarat stormen Dave så som ett mycket högt torn är byggt för att göra. Civilingenjören Andreas Lindelöf säger att svajandet är normalt för höga byggnader, och uppgifterna efter stormen tyder på att rörelsen låg inom det tornet är dimensionerat för att hantera. Samtidigt visar boendes reaktioner att upplevelsen kan vara stark, särskilt högt upp där rörelsen känns som mest.

Det gör kanske också Karlatornet till ett av de tydligaste exemplen på skillnaden, mellan hur ett hus känns i storm och hur säkert det faktiskt är!